Tunga sossar tysta

Framstående socialdemokratiske bloggaren (men mindre framstående partipolitikern) Jonas Morian summerar förtjänstfullt den delen av den socialdemokratiska eftervalsdebatten som intresserar honom och andra med hans blåsosse-perspektiv.

Betydligt klokare människor än jag, inte minst socialdemokrater, har den senaste dryga veckan levererat analyser om valresultatet och hur borgerligheten kunde vinna. Några mönster börjar utkristalisera sig, och jag tror att vi nu är något på spåren.

Jag väljer därför att nu inte göra så mycket egen analys utöver vad jag skrivit tidigare, utan sammanställer här en rad kloka tankar från andra – men självklart är mitt urval baserat på att jag i stort delar dessa tankar.

Han leder mig bland annat vidare till duktiga Helena Markstedt (tidigare styrelseledamot i SSU, med inriktning på internationell politik, nu bosatt i London) som, med utgångspunkt ifrån Vernon Bogdanor på DN Debatt, definierar en åtråvärd väljargrupp på ett för mig helt nytt sätt.

I agree with Bogdanor that elections today, also in Sweden, are mainly fought in the groups that he calls C2 in sociological terms. The upper working class that own their house or flat and aspire to move on in society. In our strategy discussions in Stockholm County, prior to the Swedish Elections, we called them “mexitegel” voters.

Vilket förklarar en del. Fredrik Reinfeldt bor ju i mexitegelvilla. Göran Hägglund bor i mexitegelvilla. Till och med Nils Lundgren bor i mexitegelvilla. Men inte Göran Persson.

Helena Markstedt noterar också (i sitt kommentarsfält) en annan sak vad gäller den socialdemokratiska eftervalsdebatten hittills: det saknas uttalanden från partiets tyngsta namn.

Men det är mest bloggare, krönikörer och ledarskribenter som säger något. Var är politikerna? Ska det fortsätta så här även när vi i praktiken är partiledarlösa, att ingen i VU eller partistyrelse vågar säga något?