Migrationspolitiken tydliggjord

Karin Johansson på Sydsvenska Dagbladet har trogen sin begåvning intervjuat migrationsminister Tobias Billström om något annat än tv-licenser. Billströms svar är intressanta på många sätt, inte minst eftersom de är som ägnade att parera Sverigedemokraternas framgångar.

Han är bekymrad över asylströmmarna från Irak, och hävdar att det är den tillfälliga asyllagen som trädde i kraft i våras som banade väg för de nya flyktingarna.

– Människor har tyvärr fått intrycket att det är lättare att få asyl i Sverige, trots att vi inte har en annan syn på skyddsgrunderna. Därför vill jag skicka ut en tydlig signal om att vi har exakt samma lagstiftning som vi hade tidigare. Och vi kommer inte att göra avkall på detta. Vi kommer inte så länge som jag är migrationsminister att utfärda några generella amnestier eller tillfälliga asyllagstiftningar.

Sverige är inte det enda landet i Europa som märker av ökande flyktingströmmar. För människor som lever i ekonomisk misär i västra Afrika har spanska Kanarieöarna blivit porten till Europa. Många, många når aldrig målet.

Om några veckor deltar Tobias Billström i ett stort möte i Libyen mellan EU:s migrationsministrar och de afrikanska ländernas samarbetsorganisation. Några veckor senare hålls ett europeiskt ministerråd om migrationsfrågorna.

– Nu måste vi börja agera, säger Tobias Billström, som vill se biståndssatsningar på bred front.

– Vi måste på europeisk nivå rikta in oss på att hjälpa de länder där flyktingarna kommer ifrån. För det är ekonomisk misär som driver fram flyktingströmmarna över Medelhavet och över Atlanten.

Stora flyktingströmmar till Sverige blir också ett hot mot ett av Tobias Billströms främsta mål för migrationspolitiken på nationell nivå: Att korta handläggningstiderna för asylsökande.

– Idag klarar vi inte sexmånadersgränsen. Men det är inte sex månader som ska vara målet, utan tre månader. Jag har ambitionen att jobba stenhårt för att nå det målet under mandatperioden.

Regeringen vill att betydligt färre ska beviljas asyl av humanitära skäl, eller synnerligen ömmande skäl, som det heter numera.

– Den andelen måste minska dramatiskt, säger Tobias Billström.

– Många människor som hör uttrycket humanitära skäl tycker att det låter jättebra. Men det innebär egentligen att människor som har suttit fast i asylprocessen i flera år eller många år släpps in för att de är i ett sådant tillstånd fysiskt och psykiskt att de inte kan avvisas. Det måste vi bort från.

Som riksdagsledamot krävde Tobias Billström obligatoriska dna-test i samband med anhöriginvandring, för att kontrollera att människorna i en familj verkligen är släkt med varandra. Det är en fråga som han tar med sig in i regeringen.

Idag kan dna-tester göras, men bara på frivillig basis.

– Jag är inte främmande för en diskussion om att ändra lagen på det här området. Definitivt inte, säger han.

Han tycker att det är för tidigt att säga om dna-testerna ska vara obligatoriska eller om tvångstester bara ska genomföras i vissa specifika fall.

– Men det absolut viktigaste är att barnens bästa står i första rummet. Jag tycker inte att man ska acceptera skenäktenskap och att människor väljer att komma till Sverige under falska förespeglingar.

Problemet med Sverigedemokraternas framgångar är dock att de sannolikt beror på ett upplevt problem snarare än av faktiska politiska åtgärder. Att väljarnas missnöje kanske rentav är oberoende av flyktingströmmens faktiska storlek.

Unga borgerliga tankesmedjan Captus publicerade en eftervalsanalys där Tino Sanandaji försökte sätta sverigedemokratiska valframgångar i samband med andelen invandrare per valkrets - men fann ingen koppling. Möjligen var andelen brott per invånare en faktor, menade Captus (pdf).

Ett påstående som har gjorts efter valet är att Sverigedemokraterna lyckats väl i områden med få invandrare. Grafen nedan, som visar andel utrikes födda samt röster för Sverigedemokraterna tyder på att så inte är fallet. Det är heller inte så att Sverigedemokraterna har klarat sig bättre i kommuner med många utrikes födda. Det tycks helt enkelt inte finnas någon stark relation mellan andel utrikes födda samt röster för Sverigedemokraterna. Inte heller genomsnittlig inkomst för kommunens invånare eller valdeltagande har ett statistiskt samband med röster på partiet. Däremot kan vi se en viss relation mellan brottslighet i kommunerna och röster på Sverigedemokraterna vilket framgår av figurerna nedan.

Möjligtvis kan en effektiv politisk respons mot Sverigedemokraterna som inte innebär att man tar efter deras främlingsfientliga politik vara mer fokus på brottsbekämpning.