Nuders & Sahlins visioner

Nu när både Margot Wallström och Carin Jämtin avböjt förfrågan om att leda socialdemokraterna blev plötsligt ett referat från ett seminarium från 1 december intressant, eftersom två av partiets sannolika ledare där lade ut texten om sina visioner för rörelsen.

Seminariet arrangerades av Arbetarrörelsens Tankesmedja och ABF Stockholm. Intresset var stort, Sandler-salen var fullsatt och en mängd pressfotografer tog chansen att föreviga de båda huvudtalarna Sahlin och Nuder. Efter att dessa, samt de båda journalisterna Nisha Besara (krönikör på Aftonbladets ledarsida) och Håkan A. Bengtsson (chef för Arena-gruppen), modererade av Carl Tham, gett sina personliga svar gavs plats för en mängd publik-frågor/synpunkter.

Pär Nuder utgick från ett tal som hölls av dåvarande partiordföranden Ingvar Carlsson 1989 när socialdemokratiska partiet firade sitt 100-årsjubileum. Carlsson menade att en socialdemokratisk vision inte målar upp ett paradis, något sådant existerar inte, är inget specifikt tillstånd utan en ständigt pågående process på väg mot visionen det klasslösa samhället.

– Visst har det hänt mycket sedan det talet hölls, Berlin-murens fall, Sveriges ekonomi gick in i väggen och även om vi i internationell jämförelse har en unikt sammanpressad lönestruktur har en elit dragit ifrån ytterligare och vidgat klyftorna, konstaterade Pär Nuder som också erinrade om att EU-medlemskapet och begreppet Vaxholm som symbol för kampen för bevarade kollektivavtal är nytt jämfört med hur det var när partiet hundraårsjubilerade.

– Men kampen för och drömmen om det klasslösa samhället gäller än och förs nu med ytterligare dimensioner där utöver klass även kön och etnicitet är grund för en politik för ökad jämlikhet, menade Nuder och definierade sedan socialdemokratins ”unikhet”:

– Å ena sidan för vi en politik för tillväxt, å den andra en politik för jämlikhet, trygghet och solidaritet. Vi anser att de båda förutsätter varandra. Utan tillväxt inga resurser för rättvis välfärdspolitik, utan trygghet inte den oräddhet som gör att människor vågar ställa om och hänga med i strukturomvandlingen, omskola och vidareutbilda sig, ta nya jobb.

Pär Nuder punktade upp det som han menar är den socialdemokratiska samhällsmodellen:

• Sociala broarna.

Att tack vare systemet med inkomsttrygghet via a-kassan som planka kunna gå från gamla jobb till nya. Det systemet är nu under attack. Samarbetskulturen bryts upp.

• Vårt samhälle bärs inte upp av endast den ena halvan.

Tack vare den samlade familjepolitiken, generös föräldraförsäkring och utbyggd förskola, är också kvinnorna i förvärvsarbete.

• Gröna dimensionen.

Utöver det självklara att rädda miljön och vår planet för kommande generationer ger grön produktion tillväxt, jobb och gynnar ekonomin.

• Offentliga finanserna

Att ha balans i de offentliga finanserna tryggar förutsättningarna för att utveckla välfärden. Motsatsen visade sina plågsamma konsekvenser under 90-talskrisen.

• Öppenhet mot omvärlden.

Vi är ett av världens mest frihandelsivrande folk, vi vurmar för fair trade, och vi är ensamma i världen om att ge en procent i bistånd.

Men vilka är socialdemokratins utmaningar? Pär Nuder nämnde fem:

1. Demokratin i sig själv. Vi måste ha en folklig legitimitet för att ta ut de skatter som välfärden kräver. Därför är det viktigt att ha fortsatt högt valdeltagande.

2. Arbetet som grund i välfärdssystemet. Vi måste föra en ny politik där vi hittar vägar som för människor tillbaka i arbete, lägga en brygga från kassa till arbetsförmedling.

3. Skolan. Vi vill ha en skola som är inkluderande. Vi har delvis misslyckats med ungdomsskolan och det måste vi ta itu med, inte minst sett i ljuset av den nya regeringens skolpolitik som ytterligare drar isär.

4. Offentliga sektorn. Vi står inför att behöva ersätta en generation av hundratusentals anställda, mestadels kvinnor som kom ut i jobb på 70-talet, och som nu börjar gå i pension. Vi behöver ett helt annat förhållningssätt för att lyckas locka unga in i vård, skola och omsorg.

5. Ökad socialdemokratiskt samarbete internationellt. Vi upplever hur kapitalet luckrar upp arbetsrätten, till exempel i Tyskland, genom bland annat så kallade öppningsklausuler och lönerna pressas ned och konkurrensen snedvrids. En facklig-politisk utmaning där det krävs mer av gränsöverskridande samarbete.

Mona Sahlin tog sin utgångspunkt i tre värderingar som grund för det framtida socialdemokratiska samhällsbygget, men började med att peka på en förutsättning för att socialdemokratin som parti ska kunna fortsätta att verka:

- Vi måste vara en folkrörelse, vi måste både ha folk och vara i rörelse. Vi behöver fundera över hur det ska gå till att återkomma till att vara denna folkrörelse, hur vi kan ha tentaklerna ute och lyssna på folk, samtidigt som vi också måste våga påverka opinionen med våra idéer - och alltid vara i opposition mot orättvisor.

Mona Sahlin konstaterade att socialdemokratin behöver också andra debattfora än det egna partiets interna, komma ut och nå andra rörelser, till exempel miljörörelsen och kvinnorörelsen.

Därpå redovisade Mona Sahlin de tre värderingsområden hon valt ut:

• Arbete och välfärd. Vi behöver formulera/motivera det stora uppdraget. Meningen med den socialdemokratiska ideologin är att leva efter den klassiska formeln ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov”. Annars får vi ett samhälle där attityden är att ”du sköter dig”, ”du sköter din egen vård” istället för att ständigt fråga oss vad det är som binder samman familjen i Rinkeby med familjen i Bromma. Båda ska kunna lita på att samhället finns där när de behöver det. Om man blir fattigare i Rinkeby så blir man samtidigt otryggare i Bromma. Därför är det radikalt och rätt att kräva att vi har höga tak i socialförsäkringarna. Och vi måste ha målet arbete åt alla, inte arbete åt ganska många.

• Människan är målet. Vi bekämpar allt som förhindrar att människor kan leva ett värdigt liv. Se på resan som partiet gjort, från att enbart har tänkt i termer av klass. Nu får vi inte släppa vår strategi att se jämlikhetspolitiken i perspektiven klass, kön, etnicitet och sexuell läggning.

Politiken ska omfatta kampen för både kroppen och själen, kunna se ungdomars förtvivlan, motverka sexifieringen av det offentliga rummet, få tillvaron att gå ihop bort från stressen och ge människor chans att påverka sin vardag.

• Alla folks frihet, hela världens fred. Engagemanget formulerat i denna SSU-paroll från 60-talet måste vi återerövra. Vi måste inse att EU finns, att det är en politisk nivå vi måste verka på och använda, inte minst för att möta globaliseringens utmaningar, till exempel världens kamp mot aids och andra sjukdomar som drabbar de fattigaste.